Den gröna ön, Irland, belägen ungefär två och en halv timmes flygresa väster ut i Atlanten sett från Sverige, är ett resmål som besöks av stora skaror turister. I runda slängar besöker runt åtta miljoner människor 'The Emerald Isle' varje år, och antalet ökar stadigt. Besökarna kommer dit både för drömmen om de gröna kullarna, det stundtals sagolikt vackra landskapet och inte minst för det svarta guldet, den irländska stouten, som kanske främst förknippas med den nationella stoltheten; ölsorten Guinness.

Vi började vår irlandsresa med en kort flygtur från Stockholm Arlanda till Dublin Airport, belägen drygt en mil från själva staden. Från Dublins flygplats så reste vi utan problem med buss, som dessutom erbjöd gratis trådlöst internet, ungefär tre timmar rakt över hela ön, från Dublin i öster till Galway på den irländska västkusten. Priset hamnade på €15 per person enkel väg. Företaget heter Gobus, och du kan boka biljett direkt på nätet.

Galway och Aranöarna
Staden Galway är med drygt 72 000 invånare Irlands tredje största stad och ligger belägen i grevskapet med samma namn i provinsen Connacht. Vi anlände hungriga i ösande regn och fann som tur var nästan direkt vad vi var ute efter, nämligen Mc Donagh's. Mc Donagh's är av ett större antal tidningar, guideböcker och icke att förglömma vanliga irländare utsedda till att vara Irlands bästa skaldjurs och fish and chips restaurang. Efter att i princip av alla tillfrågade blivit rekommenderade Mc Donagh's var vi ju såklart tvugna att prova.

Sagt och gjort, Mc Donagh's innehåller både en enklare del där man kan sitta och äta på träbänkar alternativt köpa med sig take away, men även en restaurangdel där man till ett något högre pris kan avnjuta sin friterade fisk eller sina skaldjur i en lite lugnare omgivning. Vi valde restaurangdelen och beställde fish and chips tillsammans med coleslaw, tartarsås och en varsin öl. Vill man kan man även få mushy peas eller t.om. currysås. Förhoppningarna var höga när fisken anlände och det var faktiskt, trots förväntningarna, överaskande gott. Fisken var frasigt panerad, de tjocka pommes fritesen, eller 'chipsen' likaså. Till det en krämig coleslaw, god tartarsås och dessutom var det fräscht med lite grönsaker i kontrast till det friterade. Några droppar maltvinäger på chipsen gjorde inte saken sämre. För ca €20 inklusive öl är det absolut att rekommendera. Ett litet minus må vara den något förvirrade personalen, men de tog snabbt igen det i trevlighet.

Fr. vänster: Mc Donagh's, fish and chips på Mc Donagh's, Galway.

Från Rossaveal, några mil väster om Galway kan du ta snabbfärjan över till Aranöarna. Färjan kan bokas på internet från Sverige, tar ungefär en timme och kostar inklusive bussanslutning från Galway drygt 300 kr per person tur och retur. Priset är till staden Kilronan på den största ön Inishmore eller Inis Mor dit de flesta turisterna åker. Du kan även besöka de andra öarna Inis Meain och Inis Oirr. Tar sig runt på öarna gör man antingen genom att hyra en minibuss med chaufför alternativt hyra cykel, åka häst och vagn eller ta dig runt till fots. Avstånden är dock ganska stora, så ha gott om tid om du väljer det sistnämnda alternativet.

Efter en dags vandrande över hela Inishmore smakade det riktigt bra med en god lunch i solskenet på Bayview Restaurants uteservering. Vi testade både deras potatis och löksoppa, ciabatta med tjocka irländska bacon och aioli, samt lax och tonfisksmörgås. Allt var både tjusigt presenterat, välsmakande och inte alls särskilt dyrt med tanke på att alternativen på ön inte är så enormt många. Priset för ciabatta och soppa låg på €8, en kall Guinness till kostade drygt €4.

Tillbaka i Galway testade vi Charcoal Grill Kebab House, beläget på en sidogata från Quay-street, alldeles i närheten av Mc Donagh's. Kanske ingen utflykt i sig, men ett bra alternativ för den som vill äta sig mätt hyffsat billigt, menyer från ca €5. Ett annat billigt alternativ är den inhemska snabbmatskedjan Supermac's vars dörrar öppnades för första gången 1978 och som sedan dess expanderat till över 90 restauranger på Irland och Nordirland. Vi testade Supermac's i centrala Galway och bland annat deras Supermac burger meny, vilken inte var helt olik en konkurrents med liknande namn. Tyvärr vart vi inte helt imponerade av den irländska favoriten även om det är ett ätligt alternativ för den som vill komma billigt undan.

Fr. vänster: Potatis- och löksoppa på Bayview restaurant på Inishmore, falafel på Charcoal Grill Kebab House.

Längs med hela Galways High Street, nerifrån vattnet upp till Eyre Square ligger trevliga pubar och restauranger, måhända är vissa aningen turistiga, men med bra mat och god öl. På puben The King's Head kan du ta en öl framför den öppna spisen, vilket inte alls är dumt efter en dag i blåsiga Galway. De har dessutom en helt okej fisksoppa med hembakat irländskt bröd till.

Vill man bo centralt i Galway utan att betala allt för mycket, så kan vi rekommendera det ganska enkla men trevliga hotellet vi bodde på; Jurys Inn Galway. från €60 per natt för ett dubbelrum, frukost kostar €10,5 och innehåller standardutförandet med bacon, korv, bönor, black- och white pudding samt lite annat. Ingen kulinarisk höjdare, men möjligen värd sitt pris.

Från Galway använde vi oss tillslut återigen av utmärkta Gobus för att ta oss till den Irländska huvudstaden Dublin. Om Galway är den lilla genuina irländska småstaden så är Dublin den pulserande storstads- metropolen. Det är nästan en chock att hoppa av bussen och plötsligt befinna sig bland taxibilar, neon och horder av människor, direkt anländ från den förhållandevis lugna irländska landsbygden.

Dublin
Vår första måltid i Dublin intogs på vårt mycket trevliga om än lite slitna hotell The Roxford Lodge, beläget i ett gammalt viktorianskt town house i Ballsbridge, ett tjusigt kvarter beläget ungefär 10 minuters rask promenad från absoluta centrum. Vi testade både deras kontinentala frukost för €6 och deras Full Irish Breakfast för €12. Det förstnämnda alternativet var ett veritabelt fynd där det förutom kaffe, té och färskpressade juicer ingick såväl fruktsallad gjord på färsk frukt som skinka, ostar, toast, yoghurt och irländskt sodabröd. Den irländska frukosten smakade mycket bra och innehöll precis som sin lantliga kusin i Galway både bacon, korv, bönor, white- och black pudding samt ägg. Problemet var att det kändes väl i överkant med €12 för en tallrik.

Fr. vänster: Hotell Roxford Lodge, full Irish breakfast på hotellet, mataffär.

En av resans bästa måltider, och för den delen er artikelförfattares bästa libanesiska måltid någonsin, intogs på restaurangen The Cedar Tree belägen på 11 Saint Andrew Street i centrala Dublin. Vi beställde deras 'Cedar Tree early-bird menu' vilket innebar att vi var tvugna att lämna bordet innan kl 20.30. Menyn innehöll ett stort antal mezzez i form av underbar falafel, hoummus, baba ganoush, kibbeh, grillade kycklingvingar och det mesta inom det libanesiska köket man kan tänka sig och avslutades med en huvudrätt i form av manhsif gjord på grillad kyckling med ett fantastiskt gott oljigt ris samt cashewnötter. Allt tillsammans med libanesiskt bröd och det likaså libanesiska vinet Ksara. En fantastisk måltid som stannade på runt €25. Helt enkelt ett kap.

Fr. vänster: Hoummus, meze och manhsif på restaurang The Cedar Tree.

Ytterligare en fantastisk måltid avnjöts på den i Guide Michelin två-stjärnigt rankade restaurangen Patrick Guilbaud, belägen inuti det anrika lyxhotellet The Merrion, vid Merrion Park i centrala Dublin. För €38 har restaurangen ett erbjudande vilket innebär att du får två rätter från deras lunchmeny, lägg på €12 ytterligare så får du förrätt, huvudrätt och dessert. Dessutom ingår en Amuse-bouche innan maten samt ett fat med Petit-choux som final. I princip fem rätter för ungefär femhundra kronor alltså, inte helt billigt, men för den höga nivån på maten är det absolut rekommenderat för den som vill unna sig det lilla extra utan att bli ruinerad. En flaska mineralvatten kostar €6. Nåväl, av det vi åt var deras krispiga konfiterade anka med fikon och mandel 'crumble' samt mjölkchokladparfait med apelsinmarmelad och brödkryddad glass höjdpunkterna. Särskilt efterrätten var något utöver det vanliga. Huvudrätterna havsaborre med bondbönor och vild vitlök samt biff med rökt tomat och potatisfondant var även de utmärkta.

Fr. vänster: Konfiterad anka, kycklingterrine, biff med potatisfondant och rökt tomat. Samtliga på Patrick Guilbaud.

Vill man äta för en billigare penning så kan man exempelvis söka sig till Dublins partyområde Temple Bar, beläget alldeles i närheten av Trinity College, några minuters promenad från shoppinggatan Grafton Street. Vi testade pubarna Gogarty's och Farrington's båda belägna i Temple Bar.

På Gogarty's testade vi ostron, Irish stew, fish and chips, kyckling samt den något märkliga men likväl ständigt närvarande pubrätten 'lasagna with chips'. Även om pomme fritesen kanske inte var någon livsviktig komponent i lasagnemåltiden så var det god mat med undantag för kycklingen som var aningen torr. En öl för runt €5.

Farrington's erbjöd en bättre måltid; goda frasiga Fish and Chips med mushy peas, god currygryta med riset tjusigt upplagt i en krispig och god papadam samt en riktigt välsmakande beef and guiness stew serverat med soda bread och givetvis ett par kalla Guinness. Priser runt €10-15 för huvudrätterna, ölen runt €5. Absolut rekommenderat.

Fortsätter man på det billigare spåret kan man exempelvis testa den irländska hamburgarkedjan Eddie Rocket's, inte helt olik, men inte samma sak, som den amerikanska kedjan Johnny Rocket's även om båda har misstänkt lik interiör och serverar amerikansk diner-mat med 50-tals tema. Eddie Rocket's är snäppet mer avancerat än t.ex. Supermac's med bordsservering och alkoholservering. Maten är välsmakande och ungefär vad man förväntar sig. Goda hamburgare, friterad kyckling, milk shakes, hot dogs och pommes. Priser runt €10 för hamburgare, läsk och pommes.

Hamburgare kan man också äta på Gourmet Burger Kitchen, en hamburgerkedja som startades av tre nya zeeländare i London som saknade snabbmaten hemifrån. Burgarna är som namnet antyder något utöver den vanliga snabbmatsburgaren och precis som på Eddie Rocket's har man både bordsservering och alkoholservering. Vi tog del av GBK's luncherbjudande med en fatöl och en hamburgare för €10. Pommes till går på runt €3. Burgarna var oväntat välsmakande, bra grillsmak, saftiga och med bra tillbehör. Vi testade deras pestoburgare med mozzarella, den klassiska bacon och cheeseburgaren samt deras 'garlic mayo burger'. Alla tre provsmakare var eniga, det här var riktigt bra. En av oss kallade det t.om. en av de bästa burgarna han någonsin ätit. GBK är klart att rekommendera.

Fr. vänster: Hamburgare på Supermac's, hamburgare på Gourmet Burger Kitchen, sandwich med friterad kyckling på Eddie Rocket's.

För den fikasugna finns givetvis den överallt (nu t.om. på Arlanda) närvarande amerikanska snabbmatskedjan Starbucks att tillgå. Deras café på Grafton Street beläget på andra våningen i en klädaffär ger ett utmärkt tillfälle att varva ner och vila fötterna medans man betraktar folkmyllret nedanför över en vanilj latte eller en caramel frappuccino och en apple fritter donut. För den som vill ha något lite mer genuint så ligger ett av Dublins verkliga landmärken sedan över 80 år i närheten, nämligen Bewley's at Grafton Street, ägt av det fransk-irländska té- och kaffeföretaget Bewley's som funnits sedan 1840. På Bewley's dricker man kaffe, té eller för den delen vin eller öl och äter diverse olika bakverk i en anrik miljö mitt i centrala Dublin.

Men vad vore väl ett besök till den gröna ön utan att prova på något som ändå de flesta förknippar med Irland, nämligen dryck. Artur Guinness började för första gången sälja mörk porteröl 1778, användandet av ordet stout kom dock först runt 1840. Guinness har sedan allra första början bryggts i Guinnessbryggeriet vid St. James's Gate i Dublin. Idag kan de som vill besöka bryggeriet, även kallat Guinness Storehouse och via olika utställningar följa Guinness historia fram till idag. Avslutningsvis ingår en pint i den spektakulära Gravity Bar, en skybar med 360 graders utsikt över Dublin. Inträdet till Guinness Storehouse ligger på €15 vilket inkluderar en pint i skybaren. Förutom Guinness är även Kilkenny, Beamish, Murphy's och Smithwick's populära ölsorter såväl på Irland som internationellt.

Fr. vänster: Eddie Rocket's, apple fritter donut på Starbucks, Cappucino på Bewley's.

Ordet whiskey är en variant på den gamla gaeliska meningen "uisce beatha", vilket betyder livets vatten. Drycken sägs ha tillverkats på Irland sedan så tidigt som 1300-talet och det irländska destilleriet The Old Bushmills Distillery gör anspråk på att vara världens äldsta destilleri som fortfarande har en verksamhet. Den irländska whiskeyn destilleras vanligen tre gånger jämfört med exempelvis den skotska whiskyn, som destilleras två gånger. Detta ger en lenare smak i motsats mot den mer rökiga jordiga smaken i Scotch. Idag finns endast fyra destillerier kvar på Irland som tillverkar kända whiskeysorter som Jameson, Paddy och Tullamore Dew.

Så, är Irland vad vi ville att det skulle vara? Svaret är definitivt ja. På de sex dagar vi besökte ön hann vi med vacker natur, genuina pubar med irländska trubadurer, ett par kalla Guinness och dessutom storstadsliv i den förvånansvärt pulserande staden Dublin. Kanske bäst av allt är att Irländarna verkligen är så trevliga och hjälpsamma som ryktet säger. Irland är ett utmärkt resmål, speciellt när vädret är bra.

Fr. vänster: Beef and Guinness stew på Farrington's, Guinnessöl och Guinness Storehouse.

Resa till Irland
Vi flög med SAS från Arlanda till Dublin, priser från ca 1 500 kr. Även Ryanair flyger till Irland från Sverige, då från Skavsta flygplats.
Bussbolaget vi tog oss runt med hette Gobus och de kör bekväma bussar med gratis trådlöst internet och toaletter mellan Dublin och Galway samt från Dublins flygplats till Galway. Pris €10-15.
I Galway bodde vi på Jurys Inn för drygt €60 per natt, i Dublin på The Roxford Lodge för €95 per natt. Priserna är för ett dubbelrum, dvs hela rummet.

Se även Irland.